Jaha, då var dagen här. Dagen innan tenta. Jag brukar gå igenom de flesta känslor man kan tänka sig de dagar som är närmast före tentor och det gäller att hänga med när hopp ersätter förtvivlan och vice versa. Dessutom lämnar jag ogärna lägenheten och tycker inte om att träffa andra människor. Jag blir en ganska otrevlig typ, med andra ord. Mer än vanligt. Men så fort tentan är över (och jag har vilat ett tag), så blir jag mig själv igen. Tur att vi inte alltid har tentor, även om det emellanåt kan kännas som att vi har det.

 

 

 

Till den här tentan har jag, som ni vet, haft svårt att plugga. För att råda bot på det åkte jag hem i torsdags och stannade till i söndags. Hur det gick? Superbra! Jag fick jättemycket gjort, sov hur bra som helst och började känna lite lugn. Det har varit klurigt att känna likadant i Kalmar, men det har faktiskt delvis gått. Sådant som har hjälpt mig är massor med frukt, te och vatten samt de sex första filmerna om Harry Potter och min vetekudde. Vetekudden fick jag av Max för över ett år sen och det är en av mina favoritpresenter. Är det något jag använder min micro till så är det att värma vetekudden. Jag började få spänningshuvudvärk på gymnasiet och sen dess kommer det och går med jämna mellanrum. För det mesta lindras det av stretchövningar och lite massage, och vetekudden är ett komplement som ibland bor på mina axlar ca 70 % av min vakna tid. I love it! När man fryser är den också superbra, såklart.

 

Nu ska jag fortsätta göra övningar i koncernredovisning och låta tredje Harry Potter-filmen rulla i bakgrunden. Ibland har jag svårt för när det är helt, helt tyst och då är det skönt att ha något som låter som man inte behöver koncentrera sig på.