Att ständigt vara uppkopplad

När jag säger till människor att jag ibland föredrar att se på DVD framför att streama, då har de väldigt svårt att förstå och tittar på mig som om jag är helt dum i huvudet. Många tycker att jag är töntig. Därför tänker jag ägna ett helt blogginlägg åt detta.
 
I denna stund sitter jag i min soffa, med datorn i knät och sista Harry Potter-filmen (på DVD) på tv:n. Jag har upptäckt att jag, av någon mycket märklig anledning, pluggar väldigt bra till Harry Potter-filmerna så de brukar få spelas ibland. Inte alla på en dag förstås, så mycket tid har jag inte. Men en eller två lite då och då i alla fall. Att streama hade i det här fallet varit ganska jobbigt då jag behöver datorn för att kunna plugga, och då min HDMI-kabel inte är längre än att jag hade behövt sitta i byrån om jag velat koppla datorn till tv:n. På så sätt är det skönt att ha en tv och dvd-spelare. Det är dock inte enbart därför.
 
Jag tillbringar ohyggligt mycket tid på att hålla koll på mitt Instagram-flöde och vad som händer (och inte händer) på Facebook. Trots det, eller kanske på grund av det, kan jag upptäcka mig själv med att vara stressad över att ständigt vara uppkopplad. Det är här vissa personer tittar konstigt på mig. Vad andra än tycker, så är det så jag känner. Jag kan bli stressad om jag vet att ingen kan nå mig trots att jag är hemma, och det är inte bra. För ca två år sedan insåg jag att jag var tvungen att göra något åt det. Det första steget var att börja använda "stör ej"-funktionen på min iPhone när jag skulle sova, och det har faktiskt bidragit till att min sömn förbättrats. Jag slipper vakna av meddelanden eller andra notiser, jag slipper fundera på om någon kommer att försöka få tag på mig samtidigt som jag slipper ändra inställningarna varje gång jag ska sova. 
 
Nästa steg var att försöka lägga undan telefonen och inte alltid ha den inom två centimeters räckhåll. Där har jag inte kommit riktigt lika långt, men jag är åtminstone medveten om det. När jag är hemma kan jag ibland låta telefonen ligga på ovanvåningen medan jag är på nedervåningen, men det är sällan som det blir en längre period. Samma sak här i Kalmar. Jag bor på 19 kvm så var jag än lägger telefonen är den såklart nära mig, men jag kan helt klart bli bättre på att inte kolla displayen hela tiden. Det är en långsam process som jag jobbar med i vågor, men ju mer stressad jag är i vardagen, desto viktigare är det för mig att låta tekniken vila.
 
Vad har då det här att göra med att se på DVD-filmer? Det handlar om att inte behöva vara uppkopplad. Det handlar om att kunna lägga ifrån sig telefonen och att kunna stänga locket till datorn. Jag tycker att det är väldigt roligt med internet och alla möjligheter det ger, men jag har samtidigt ett behov av att vara offline. Just nu är dessutom användandet av datorer och internet lite extra högt, eftersom vi läser två kurser som båda är uppsatskurser. Därför är det skönt att kunna starta en film eller serie, utan att ha datorn igång (fast den är såklart aldrig av, den är alltid i viloläge).
 
Med det sagt, hoppas jag att jag kan slippa åtminstone några höjda ögonbryn och "eh.. va?" i framtiden. Jag menar inte att man ständigt ska vara nedkopplad eller onåbar, men ibland måste man inse att en paus kan vara bra. Testa själv om du klarar av att vara utan din telefon, dator, iPad eller vad det nu kan vara. Om du inte klarar en timme, då har du problem. Kanske är det dags att se en film istället, eller läsa en bok? Eller varför inte gå ut i friska luften och ta en promenad, utan Spotify eller någon podcast i öronen?
 
Kalmarsund, någon gång i januari. Här hade jag visserligen telefonen med mig, men lyckades tanka energi ändå.
 

Kommentera här: