"Hösten och vintern i Sverige är så deprimerande". "Jag gör minst en resa till solen och värmen under Sveriges mörkaste månader, annars skulle jag bli galen". "Det är kallt och mörkt och jag har ingen energi till något". Så kan det låta när man diskuterar Sveriges årstider, och alla har givetvis rätt till sin uppfattning. Jag håller dock inte med, för jag älskar hösten och vintern. Ja, det är kallt och ja, det är mörkt men med varma kläder och lite tända ljus så är problemen lösta. Hösten skulle kunna kallas mitt nyår, för det är under den här tiden som jag får mer motivation till att till exempel träna, hitta på saker och umgås med andra. Det är nu som jag drömmer om och planerar för vad jag vill göra och hur jag vill göra det. Många blir väldigt trötta av hösten, men jag är inte en av dem.

 

 

Eller ja, jag är visserligen ganska trött just nu, men det beror inte på vädret. Max och jag har återgått till att inte ses så ofta, det är mycket kring jobbet som ännu inte riktigt landat, diskberget är konstant hur mycket jag än diskar och avsaknaden av regn medför att jag ständigt tänker på det här hushållets vattenförbrukning. Som tur är så har jag världens bästa föräldrar och extrafamilj som alltid står redo med sängplats, tvättmaskin och - framför allt - en varm famn, vilket gör att allt som känns lite jobbigt blir otroligt mycket lättare. Dessutom har jag givetvis Max och mina vänner, men även ett fantastiskt handbollslag som jag gärna tillbringar tid med. Livet är ganska fint, speciellt med alla vackra färger som finns runt omkring just nu. Jag är tacksam för allt jag har och är lyckligt lottad som har så fina människor vid min sida. 

 

Nåväl, nu ska jag fortsätta bläddra i modemagasin (som jag inte hunnit på länge) och läsa bloggar, dricka te, njuta av alla tända ljus (just nu har jag tolv stycken i vardagsrummet) och förbereda mig för jobb. Och fortsätta hoppas på att denna evighetsförkylning vill lämna mig snart.