Jag älskar hösten

Det är viktigt att vara medveten om vad som händer i världen, att se det som känns jobbigt och skrämmande. Det är en nödvändighet och ett ansvar att stå upp i kampen mot orättvisor, främlingsfientlighet, rasism och andra begrepp som sedan länge borde vara begravda i dammiga historieböcker. Det är också viktigt att skratta, se på film, träna, flamsa, oroa sig för nästa tenta och annat som inte är lika stort som allt vi läser i tidningarna. Det är sånt som får oss att orka.
 
En värdslig sak som jag tycker väldigt mycket om, är hösten. Alltså, ja. På riktigt. Jag vet att det är vanligt att känna sig nedstämd, orkeslös och deprimerad på hösten. Så är det inte för mig. Hösten är en nystart för mig, efter somrar utan rutiner och "vanlig" vardag. Att det blir mörkt och att det kan dröja flera veckor från det att man sett solen till nästa gång, det stör inte mig. Snarare tvärtom. Sommaren har sin charm men den ständiga pressen på att göra saker för att det är så fint väder blir till slut lite för jobbig för mig. Jag vet, det låter jättelöjligt. Dock inte mindre sant. Sen fungerar jag som så att när hösten och mörkret kommer, då får jag mer gjort. Jag är mer motiverad till att plugga, träna, städa, handla mat, tvätta.. Ja, och så vidare.
 
För ungefär ett år sedan.
 
Jag gillar alltså hösten. Det tycker jag att alla borde göra. Jag menar, alla löv som ändrar färg och faller till marken, den krispiga känslan en kall men vacker höstdag, alla ljus och lampor som lyser upp i mörkret. Det går ju inte att ogilla! Och hur mysigt är det inte att gå upp tidigt, tända ljus, dricka te och äta frukost i en evighet? Hur skönt är det inte att gosa in sig i täcket eller filten efter att ha kommit hem från en lång dag i skolan, tända ännu fler ljus och dricka ännu fler koppar te? För att nämna några saker. 
 
Solnedgång 18 oktober 2015.
 
Regnet då? Och kylan? Lugn, jag har inte glömt dem. Kyla klarar man av genom att ha tillräckligt med kläder på sig. Svårare än så är det inte. Ni som känner mig vet att jag gillar mode, kläder, personlig stil och sådant så det stör inte mig ett dugg att behöva använda halva garderoben på en dag. Regn är förvisso knappast det man önskar sig när man cyklar till skolan kl 7.30 på morgonen, men jag kan inte låta bli att tycka om det ändå. Så länge man har en extratröja så brukar det gå bra. Och vad är det förresten som förenar människor mer än diskussioner kring vädret?
 
 
Höstens intåg betyder också att vintern snart kommer. I år önskar jag mig en riktig vinter, med snö. Det behöver inte vara metervis med snö men mer än några flingor som bara stannar en vecka i alla fall. Helt ärligt så tror jag att jag aldrig varit så otålig i väntan på vinter och jul som jag är i år. Men okej, vi kan stanna i hösten ett litet tag till.
 
Att titta har väl dock aldrig skadat? Eller?